black box
ibland finns inte känslan för att plita ner några tankar och ibland finns alldeles för mycket tankar för att det ska gå att få ut något vettigt. vet inbte riktigt vart jag befinner mig just nu.
förutom att jag varit sjuk deluxe med förkylningen från helvetet hängandes över mig har dagarna flutit på rätt bra. Jobbar på som lärare på min älskade snowboard och servar röven av alla liftar som behöver piffas upp. sebpojken mår bra när han får vara ute i snön. Däremot tryter oftast orken på måndagar då det är dags för plugg igen. eller egentligen finns det nog lite ork kvar ändå, nånstans under det tjocka lager med snor och feber som intagit mig. eller jag vette fan...
dagen idag har varit skön, tog mig upp till uni vid nio för ett par timmars föreläsning. därefter kom min älskade mami ner för att umgås lite. var alldeles för länge sen vi bara var med varandra. trots att jag oftast bor hos henne när jag jobbar så hinner vi aldrig sitta ner och bara prata. märkte idag hur mycket jag egentligen saknat det.
När det lugnar ned sig lite med jobb och när exjobbet börjar ska jag nog röva bort henne på en lite roadtrip tror jag. en annan sak jag tänkte på när vi satt på fiket och käkade och snackade var att jag alldeles för sällan säger till henne att jag älskar henne.
gjorde det för nån vecka sen när jag skulle hem till mitt igen efter en snabbvisit, och det finast som finns är nog mammas leende när hon får höra det.
Alla skulle säga till sin mamma, och pappa för den delen att de är älskade. de behöver det lika mycket som man själv behöver det.
hur mycket man än har att göra, och hur stressad man än må vara över sakers förmåga att inte falla på den plats man vill så måste man nog tillåta sig själv att stanna upp, om bara för en minut. stanna upp för att reflektera över det som faktiskt betyder något.
Man kan jaga pengar, man kan jaga betyg, men inget skänker en nog så mycket lugn och ro som en lugnade röst och ett varmt leende från ens mami.
det är nog vad jag tänker på ikväll, min mami.
skön musik att fundera till
denna funkar rätt bra den med
förutom att jag varit sjuk deluxe med förkylningen från helvetet hängandes över mig har dagarna flutit på rätt bra. Jobbar på som lärare på min älskade snowboard och servar röven av alla liftar som behöver piffas upp. sebpojken mår bra när han får vara ute i snön. Däremot tryter oftast orken på måndagar då det är dags för plugg igen. eller egentligen finns det nog lite ork kvar ändå, nånstans under det tjocka lager med snor och feber som intagit mig. eller jag vette fan...
dagen idag har varit skön, tog mig upp till uni vid nio för ett par timmars föreläsning. därefter kom min älskade mami ner för att umgås lite. var alldeles för länge sen vi bara var med varandra. trots att jag oftast bor hos henne när jag jobbar så hinner vi aldrig sitta ner och bara prata. märkte idag hur mycket jag egentligen saknat det.
När det lugnar ned sig lite med jobb och när exjobbet börjar ska jag nog röva bort henne på en lite roadtrip tror jag. en annan sak jag tänkte på när vi satt på fiket och käkade och snackade var att jag alldeles för sällan säger till henne att jag älskar henne.
gjorde det för nån vecka sen när jag skulle hem till mitt igen efter en snabbvisit, och det finast som finns är nog mammas leende när hon får höra det.
Alla skulle säga till sin mamma, och pappa för den delen att de är älskade. de behöver det lika mycket som man själv behöver det.
hur mycket man än har att göra, och hur stressad man än må vara över sakers förmåga att inte falla på den plats man vill så måste man nog tillåta sig själv att stanna upp, om bara för en minut. stanna upp för att reflektera över det som faktiskt betyder något.
Man kan jaga pengar, man kan jaga betyg, men inget skänker en nog så mycket lugn och ro som en lugnade röst och ett varmt leende från ens mami.
det är nog vad jag tänker på ikväll, min mami.
skön musik att fundera till
denna funkar rätt bra den med
Kommentarer
Postat av: Karin
Så sant som det är sagt, jag är inte tillräckligt bra att säga hur mycket människor runt mig betyder....borde man ju göra varje dag...speciellt då man inte vet vad livet kommer ta oss...
Trackback
