hur har ni tänkt nu?
det här är en riktig shitty idè..hur har i tänkt nu? ska vi byta ut svenskans grundläggande delar? jag vet, vi byter samtidigt ut alla manligt och kvinnligt mode mot helt könsneutrala kläder, sen tar vi och fixar en helt könsneutral frisyr. äh vafan, vi kan väl operera alla nyfödda bebisars stämband så vi får en neutral stämma.
det är självklart att en kvinna som är brandman ska benämnas som brandman och inte brandkvinna. men lek med tanken att vi ska börja säga brandhen istället? hur blir det då?
- jag är brandhen, men du jag har inte tid nu, jag måste bekämpa branden i skolan därborta...hmm...h är ju en riktigt karakterisktisk bokstav sådär mitt i ett ord.
och låt oss leka med tanken att en rånare kommer in på en bank med en kniv. nästa dag kommer det stå på löpet i aftonbladet: en knivhen rånade banken på torsdagskvällen. kniven återfunnen!
visst att det kanske funkar i skrift. men hur blir det när Anna Lindmarker på tv4-nyheterna ska berätta om rånet i tv? det är lite tricky det där H:et alltså...
lugn! jag kommer till att artikeln handlade om orden Han och Hon inte Man.
artikeln handlar som sagt om att byta ut Han och Hon mot Hen. Hen ska användas när personen är av obekant kön. längre ner står att ordet Man har tappat sin maskulina klang då kvinnor också blir brandmän.
men okej. då är vi där...det jag påpekade med brandhen och knivhen..för då Man inte längre är något typiskt maskulint så är ju personen i fråga av obekant kön. och då torde problematiken med H.et komma.
tex när en branman ska komma och föreläsa på en skola. när kommer Brandhen fårgar eleven, varpå läraren svarar aldrig får jag hoppas!
fast förmodligen kommer något annat neutralt ord för man. och då är problemet löst...
inte för att vara trångsynt nu, men fan vilken shitty idé. tänk bara på hur en vanlig skönlitterär bok skulle läsas. skulle vara en smula svårt att hålla reda på de olika karaktärerna då alla benämns med samma ord?
ett exempel för att använda Hen är när man? syftar på tex en lärare. istället för att benämna en lärare med han eller hon ska personen då benämnas med hen.
då kommer min fråga? är det inte lättare att ställa sig frågan: när kommer lärareN? istället för att blanda in ett nytt ord?
jaja..nu är jag ingen svenskalärare med exakt koll på pronomen eller någon språkforskare...jag har bara min åsikt...
over and out
"inte för att vara trångsynt nu, men fan vilken shitty idé. tänk bara på hur en vanlig skönlitterär bok skulle läsas. skulle vara en smula svårt att hålla reda på de olika karaktärerna då alla benämns med samma ord?"
Många språk saknar ord för "han" och "hon", t ex finska och kinesiska. Det går alldeles utmärkt att skriva skönlitteratur på finska och kinesiska.
Martin: kanske inte var tydlig nog, men jag talar om svenska, jag är medveten om att det finns språk utan ord för han och hon.
men hur skulle det gå att skriva en skönlitterär bok på svenska utan han och hon? skulle inte den vara svår att följa? och skriva också för den delen?
och vad vinner man egentligen med att ändra?
hej, jag tänkte bara säga att hen inte skulle användas i sammansättningar med andra ord, utan som motsvarighet till han/hon! Det är ju ibland praktiskt att kunna skriva "Om den som ansöker uppfyller våra krav kan hän få upp till 10 000 kronor" och slippa specificera könet på de som ansöker. I vissa texter blir det väldigt tatigt med en miljard "han eller hon" i varannan mening. Så jag ser en poäng med ordet hen, fast jag tycker nog att det borde stavas med ä. hän. som man uttalar det!
