everlong

ända sen jag var liten har jag varit i skogen. jag har lekt där och gått på långa upptäktsfärder med min far. jag trivs alltid när jag får komma ut i naturen, känna lugnet och lyssna på stillheten och tystheten. idag har jag varit i min barndomsskog med mami för att se om det börjat ploppa upp nån svamp. jag gick en sväng själv för att kolla in ett par källor som ligger mitt ute i ingenstans, tydligen så gick ortsbefolkningen för 100 år sedan dit för att bada och basta. ingen vet vart vattnet kom ifrån eller varför det ligger kvar i små källor. jag letade men fann inga källor, jag fann däremot en vacker och mytisk bäck som jag följde närmare en kilometer. jag brukar tänka på min pappa när jag är ute i skogen, han tyckte verkligen om att promenera i skogen.

jag läste igenom förut vad jag skrivit tidigare, just nu känns det inte som jag har nåt behov av att spy ur mig en massa skit. livet flyter på ganska bra, och jag har nån sorts ro i kroppen. det är en härlig känsla..

jag har det allt väldigt bra nu under sommaren, mami ropade precis att maten är klar, gött dä!
snart är det höst igen och matlagning och disk och tvätt....usch..men men, ska bli skönt att få vara lite ensam med kärleken. ska göra allt för att hösten ska bli så bra som möjligt. det lovar jag mig själv. kanske ta en roadtrip med bilen också...ja kanske. nu mat...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0